Konstvetenskapliga institutionen

Vid Ritsalen på campus Engelska parken ges undervisning i kroki och teckning. Undervisningen är gratis och öppen för alla studenter och personal vid Uppsala universitet, du behöver alltså inte vara student vid institutionen för att delta.

Kurserna hösten 2023 startar den 11, 12 och 13 september v. 37. Anmäl dig till vår ritmästare, ta med eget material.

Mer om undervisingen i Ritsalen

Men anledning av att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung anordnar Riksarkivet en hel del event just nu. De publicerar samtidigt antologin "Sverige 1523 – Riksarkivets årsbok 2023". Ett kapitel i antologin är skrivet av Carina Jacobsson, titel är Morden i katedralen – Jungfru Marie psaltares brödraskap och det flandriska Mariaskåpet i Strängnäs domkyrka. Mer info via Riksarkivets webbutik.

Textilvetarna Cecilia Aneer och Saga Loxdal kommenterar Gustav Vasas stil i samband med ett inslag om 1500-talets mode vid jubileet den 6 juni som sändes av SVT.

Tre modetrender från 1500-talet – så funkar de i dag (via svt.se)

I början av april var det kick-off för det nya nätverket Uppsala Technical Humanities Network (UTHN). Här presenteras nätverket närmare:

Nätverket startade med föreläsningar på tema "Valsgärde skramasaxarnas hemlighet undersökt" med John Ljungkvist, Institutionen för arkeologi och antik historia och Emma Hocker, Museum Gustavianum i samarbete med Centre for Integrated Research on Culture and Society (CIRCUS).

I nätverket UTHN ingår forskare inom flera discipliner så som kemi, konstvetenskap och arkeologi, med syfte att genom avancerad teknik möjliggöra en djupare analys av föremål. Genom att använda sig av teknologiska metoder vill gruppen besvara vissa viktiga frågor om föremål, hantverk och material, geografiskt ursprung eller ett föremåls efterliv (d.v.s. hur användning och tid har påverkat dem), vilka för närvarande inte kan besvaras utan denna input. Inom exempelvis materialkultur är möjligheterna inte allmänt kända på grund av den snabba utvecklingen av nya metoder för analys som skett under senare år.

I sin projektbeskrivning skriver nätverket att de vill möjliggöra kontakter mellan olika discipliner, avdelningar och domäner och sprida kunskap om var och hur. Olika material kräver också olika tillvägagångssätt och olika tekniska instrument för analysändamål. Vidare kommer de ta fram en guide och webb där forskare inom humaniora kan hitta information och tekniskt stöd av rätt avdelning för att kunna få svar på sina specifika frågor.

Teman som kommer att undersökas är hantverk, ursprung och efterliv:

• Hantverk, hur föremål är gjorda och vilka material de består av (komposition på molekylär nivå). Här kombineras naturliga, kulturella, funktionella och estetiska kvaliteter hos föremål.
• Ursprung, var och när ett föremål skapades. Båda dessa informationsaspekter placerar objekt/föremål i deras specifika tidigare naturliga eller kulturella miljö.
• Efterliv, hur tid och användning påverkat ett föremål, här inkluderas en förståelse för hur material och föremål förändrats över tid och hur sönderfall kan förhindras eller fördröjas.

Styrgruppen består av representanter för bl. a. Uppsala universitetsbibliotek, Museum Gustavianum och Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Projektledare är prof. Eva Lindqvist Sandgren, Konstvetenskapliga institutionen.

Prof. Tor Broström ger tre tips kring hur man kan spara energi i byggnader. Han beskriver vad du kan göra hemma och vad du kan tänka på om du har eget hus eller egen lägenhet.

Tre tips om att spara energi i byggnader (via Campus Gotland)

Ett intensivt arbete för att bättre kunna skydda kulturarv i Sverige vid höjd beredskap eller krig har påbörjats under året. Hösten 2021 arbetade Mattias Legnér, professor i kulturvård, med en kunskapsöversikt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet. Översikten handlar om hur planeringen för kulturarvsskydd fungerade under andra världskriget, kalla kriget och senare. Den ger också rekommendationer om vad som bör göras utifrån den kunskap som kom fram. I MSB:s rapport Civilt försvar mot 2030 - mot ett totalförsvar i balans som just publicerats behandlas bl.a. problematiken med att skydda kulturarv vid höjd beredskap eller krig upp. Vissa åtgärder som föreslås där bygger på Legnérs översikt, som t.ex. förslaget att inrätta ett nationellt råd för kulturarvsfrågor och totalförsvar, och att MSB bör samverka med olika myndigheter inom kulturarvssektorn.

MSB:s pressmeddelande och rapport  

Mattias Legnérs kunskapsöversikt: Skydd av kulturarv: Kunskapsöversikt på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet

Som del av Folk och Försvars artikelserie Gryningsläge: hur skulle ekonomin, kulturarven och miljön påverkas av ett krig i Sverige? publiceras artikeln Hur kan Sveriges kulturarv bevaras i krig? skriven av Mattias Legnér, prof. i kulturvård. Den behandlar hur Sveriges kulturarv bevaras i händelse av ett krig. Artikeln är en del i en serie om hur ekonomi, kulturarv och miljö påverkas i händelse av krig i Sverige. Artikelserien i sig tar avstamp ur dokumentären Gryningsläge – Sverige efter kriget, som handlar om krig, fred och återuppbyggnad.

• Hur kan Sveriges kulturarv bevaras i ett krig? – Mattias Legnér
• Artikelserien Gryningsläge...