Konstvetenskapliga institutionen

Prof. Tor Broström ger tre tips kring hur man kan spara energi i byggnader. Han beskriver vad du kan göra hemma och vad du kan tänka på om du har eget hus eller egen lägenhet.

Tre tips om att spara energi i byggnader (via Campus Gotland)

En historiografi över ämnet svensk konsthistoria kommer nu ut i form av antologin "Swedish Art Historiography: Institutionalisation, identity and practice", skriven av forskare från svenska universitet och lärosäten. Texterna behandlar ämnets formande och utveckling men blickar inte bara bakåt, utan även framåt. Boken är skriven på engelska för att nå en bredare publik. Den ges ut av Nordic Academic Press i redaktion av Ludwig Qvarnström och Britt-Inger Johansson.

Pressrelease via Nordic Academic Press

Skriver du uppsats eller samlar du material till ditt examensarbete? Konstvetenskapliga institutionen utlyser härmed resestipendier till studenter i konstvetenskap, textilvetenskap eller kulturvård som är antagna på avancerad nivå (magister/master). Stipendiet finns att söka via institutionen, sista dag för ansökan är den 31 januari 2023.

Du kan söka medel för kostnader knutna till ditt examensarbete så som konferensavgift, resor, uppehälle eller forskningsmaterial exempelvis kopiering/fotografering av arkivmaterial.

Resestipendium (uppdatering 25-11-22)

Konstvetenskapliga institutionen har fått två nya professorer; Eva Lindqvist Sandgren blev professor i konstvetenskap och Christina Fredengren blev professor i kulturvård.

Eva Lindqvist Sandgren – Min forskning berör främst den medeltida konsten, särskilt den bildkonst som finns i handskrifter från medeltiden. Avhandlingen handlade om medeltida franskt bokmåleri. Sedan 2006 har jag forskat om bild, textil och arkitektur i Vadstena kloster. Under senare tid har jag lett ett tvärvetenskapligt projekt om den visuella och akustiska miljön i Vadstena klosterkyrka. Forskarteamet har använt digitalteknik för att dels återskapa den senmedeltida rumsupplevelsen i 3D och dels gjort så kallade auraliseringar av olika platser i modellen av kyrkan - en metod där akustiken beräknas ut baserat dels på var källorna till ljudet var placerade och dels på hur kyrkan var inredd.

Christina Fredengren – Människan behöver problematiseras, både ur ett genus- och artperspektiv. Min forskning utmanar synsätt som sätter människan i centrum, inom arkeologi och kulturmiljöstudier. Inom arkeologi arbetar jag med människors relation till vattenmiljöer, såsom bäckar, sjöar och torvmossar. Detta inkluderar studier av deponier med artefakter eller människo- och djurkroppar i våtmarker. Hur offer kan ha förändrat förbindelsen dem emellan utgör en intressant frågeställning. Vidare är jag intresserad av hur olika vattendrag erfarits ha egna personliga särdrag, givits skydd och rättigheter som levande varelser. Tid, Särskilt djup tid, är ett annat forskningsintresse. Det rör frågor angående vad som ärvs över längre tidsavsnitt och vilka relationer som knyts över tid. Hur behöver handlingsmönster i samtiden ändras om vi vill bli bättre förmödrar till framtida generationer. Vad händer om vi betraktar koldioxidutsläppen som kulturarv (om än oönskade sådana) med långtidseffekter både på människor, djur och natur. Samt, på tal om framtida generationer - är dessa inte både mänskliga och mer än mänskliga?

Professorsinstallation och installationsföreläsningar

Historisk-filosofiska fakultetens installationsföreläsningar hölls den 16 november 2022 i Universitetshuset och professorsinstallationen hålls den 18 november i Universitetsaulan. De nya professorerna talade på följande tema:

• Eva Lindqvist Sandgren: Med markradar och mikroskop i händerna på en konstvetare.
• Christina Fredengren: Mer-än-mänskligt natur/kulturarv.

Ett intensivt arbete för att bättre kunna skydda kulturarv i Sverige vid höjd beredskap eller krig har påbörjats under året. Hösten 2021 arbetade Mattias Legnér, professor i kulturvård, med en kunskapsöversikt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet. Översikten handlar om hur planeringen för kulturarvsskydd fungerade under andra världskriget, kalla kriget och senare. Den ger också rekommendationer om vad som bör göras utifrån den kunskap som kom fram. I MSB:s rapport Civilt försvar mot 2030 - mot ett totalförsvar i balans som just publicerats behandlas bl.a. problematiken med att skydda kulturarv vid höjd beredskap eller krig upp. Vissa åtgärder som föreslås där bygger på Legnérs översikt, som t.ex. förslaget att inrätta ett nationellt råd för kulturarvsfrågor och totalförsvar, och att MSB bör samverka med olika myndigheter inom kulturarvssektorn.

MSB:s pressmeddelande och rapport  

Mattias Legnérs kunskapsöversikt: Skydd av kulturarv: Kunskapsöversikt på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet

Under renässansen i Östersjöområdet skapas nya typer av rum i både profana och sakrala miljöer. Ett nytt forskningsprojekt kommer att undersöka dessa rum inom ämnet konstvetenskap. Projektet ”Renässansens rum – Identitet, performativitet och visuell kommunikation” koncentreras kring profana inredningar, kyrkorum och predikstolar och avser belysa frågor om funktion; kommunikation; identitet; relationen mellan beställare och arkitekt, konstnär, hantverkare, kulturtransfer, återbruk och reception. Förhoppningen är att kunna ge en nyanserad bild av renässansens rum och en större förståelse för dessa gestaltningar och varför de ser ut som de gör.

Projektet fokuserar på tre aspekter: Identitet, performativitet och visuell kommunikation. Dessa delas upp i tre delstudier: Studioli, kammare och salar i Vasaresidens och Vasaskepp;  Renässansens kyrkorum; Föremål för förkunnelse – om predikstolens roll i tidigmodern visuell kultur i Sverige.

Undersökningarna kommer att genomföras som delstudier som skall komplettera varandra och utmynna i en gemensam slutledning med mer generella resultat. Den vetenskapliga rapporten kommer att publiceras som en monografi/antologi. Projektledare är Johan Eriksson, Henrik Widmark, Hedvig Brander Jonsson, samtliga forskare inom ämnet konstvetenskap.

I veckan kom boken ”Kodex – Boken i medeltidens Sverige” med posten. En av författarna är Eva Lindqvist Sandgren, prof. i konstvetenskap, som skrivit kapitlet ”Bokmåleri” som handlar om bokmålarkonsten i handskrifter, rikt illustrerad med många mindre kända bilder. Kodex är en handbok om medeltida böcker ”som objekt och som kulturprodukt” och innehåller artiklar om bokens utformning och användningsområden under medeltiden. Författare är medeltidsforskare från olika discipliner och boken tillkom vid Avdelningen för bokhistoria, Lunds universitet. Den ges ut av Mediehistoriskt arkiv och redaktör är Jonas Nordin. Boken finns i handeln och går även att läsa som e-bok.  
 
Om Kodex via Mediehistoriskt arkiv
 

Som del av Folk och Försvars artikelserie Gryningsläge: hur skulle ekonomin, kulturarven och miljön påverkas av ett krig i Sverige? publiceras artikeln Hur kan Sveriges kulturarv bevaras i krig? skriven av Mattias Legnér, prof. i kulturvård. Den behandlar hur Sveriges kulturarv bevaras i händelse av ett krig. Artikeln är en del i en serie om hur ekonomi, kulturarv och miljö påverkas i händelse av krig i Sverige. Artikelserien i sig tar avstamp ur dokumentären Gryningsläge – Sverige efter kriget, som handlar om krig, fred och återuppbyggnad.

• Hur kan Sveriges kulturarv bevaras i ett krig? – Mattias Legnér
• Artikelserien Gryningsläge...

Anna Orrghen, docent i konstvetenskap vid Konstvetenskapliga institutionen, medverkar med ett kapitel om digital konst i Sverige i en ny antologi utgiven av Brill. A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic Countries Since 1975 är den fjärde och avslutande delen i en serie om avant-gardets kulturhistoria i de Nordiska länderna under 1900-talet. Artikeln, “The Avant-Garde and the Computer Industry: Art and Technology Collaborations at Datasaab and IBM Sweden during the late 1960s throughout the 1990s”, är ett resultat av hennes forskningsprojekt Förhandlingskonst: Konstnärer, vetenskapsmän och tekniker i samproduktion, Sverige 1967–2009, finansierat av Vetenskapsrådet.

Läs mer om boken via Brill
 

Vi har intervjuat studenter och alumner inom våra ämnen för att se varför de valde att läsa hos oss, vad de tycker om utbildningen och vad våra alumner har gjort efter examen.

Studenter

• Elin Arvholm, student på Föremålsantikvarieprogrammet, utbytesstudent i Åbo
• Line Nielsen, student i textilvetenskap
• Emil Ivedal, student på Kulturentreprenörskapsprogrammet, konstvetenskap
• Marcus Storholm, student på Föremålsantikvarieprogrammet
• Vanja Elsetrønning, student på Byggnadsantikvarieprogrammet
• Emily Stammers, student på Föremålsantikvarieprogrammet
• Alicia Bristulf, student på Byggnadsantikvarieprogrammet

Alumner

• Marie Henriksson, alumn från Föremålsantikvarierpogrammet
• Daniel Hofling, alumn i kulturvård
• David Billlgren, alumn i konstvetenskap
• Kajsa Ehlton, alumn i kulturvård

Om du har frågor kring ubildning och studier kan du höra av dig till våra studievägledare under info@konstvet.uu.se eller kulturvard@konstvet.uu.se! Mer info om våra ämnen finns under ämnesflikarna Konstvetenskap, Kulturvård och Textilvetenskap.

Undervisning i kroki och teckning ges vid institutionen via vår ritmästare med verksamhet i Ritsalen på campus Engelska parken. Undervisningen är öppen för alla studenter och anställda på UU. Vi har anpassat oss efter rådande rekommendationer och kommer undervisa med hänsyn till dessa.

Terminstart den 12 sept. 2022. Läs mer om tider och tillfällen 2022!