Konstvetenskapliga institutionen

Stockholmiapriset 2023 tilldelades Hampus Busk för masteruppsatsen i konstvetenskap "Att rekonstruera en kulturarvsprocess. En fallstudie utifrån Havrekvarnen i Nacka". Hampus tog emot priset vid en ceremoni den 26 april 2023. Priset delas ut av Samfundet S:t Erik, Stadsarkivet och Stockholmia forskning och förlag i en tävling om bästa magister- eller masteruppsats om Stockholm. Motiveringen lyder:

Hampus Busk har genom en gedigen materialgenomgång från myndighetsarkiv samt intervjuer belyst och analyserat hur en byggnad från 1928 blev ett kulturminnesmärke. Med utgångspunkt från frågor som vilka de enskilda förhandlande aktörerna var, vilka argument som fördes fram och på vilka arenor studerar Hampus Busk således kulturarvsprocessen i praktiken. Studieobjektet för uppsatsen är förhandlingen kring Havrekvarnen, en industribyggnad på Kvarnholmen i Nacka kommun i stockholmsregionen. Kvarnbyggnaden uppfördes år 1928 och kom under 2020-talet inledning att slutligen anföras som en bevarandevärd och för framtiden byggnadsminnesskyddad rekonstruktion. Hampus Busks uppsats bidrar med ny kunskap om hur kulturarvsprocessen gick till, hur förhandling skedde och mellan vilka aktörer. Uppsatsen visar betydelsen av de enskilda aktörerna, och särskilt de antikvariska konsulternas stora inflytande i formandet av byggnadsantikvarisk hantering i Stockholm.

Årets Birgittapris har tilldelats Eva Lindqvist Sandgren, professor i konstvetenskap vid Uppsala universitet. Hon får priset för sin forskning om medeltida bokmåleri och Vadstena kloster.  Eva. Lindqvist Sandgren är verksam som universitetslektor och forskare vid Konstvetenskapliga institutionen. Birgittapriset delas ut av Birgittastiftelsen.

Ur motiveringen:

Lindqvist Sandgren är en ledande auktoritet när det gäller medeltida bokmåleri i Sverige, och speciellt Vadstena kloster. Avhandlingen behandlade franskt bokmåleri, medan en stor del av den senare forskningen har fokuserat på illuminationer i svenska samlingar och handskrifter från Vadstena kloster. Som lektor, handledare och forskare har hon som få andra bidragit till att generera och sprida ny kunskap om konst och hantverk i det medeltida Vadstena kloster, i synnerhet nunnornas verksamhet.

Forskningsprojekt i konstvetenskap: Det multisensoriska Vadstena kloster

När Cecilia Karlsson, numera masterstudent i konstvetenskap, blev klar med sin c-uppsats blev hon inbjuden av Slottsarkitektkontoret att presentera den för en personalgrupp på Stockholms slott. Uppsatsen har titeln "Allegori och antikreception: En ikonografisk analys av nischskulpturerna på Stockholms slotts södra entréparti" och i den undersöks fyra skulpturer med motiv ur den grekiska mytologin föreställande bortrövade kvinnor. Cecilia belyser skulpturernas placering och betydelse under senare delen av 1800-talet samt i en ny kontext efter metoo-rörelsen. Uppsatsen resulterade sedan i en artikel i tidskriften Medusa, Svensk tidskrift för antiken. Artikeln "Arkitektens avsikt eller en symbol för kvinnoförtryck?" finns att läsa i senaste numret (1/2023).

Uppsatsen i DiVA
 

Vill du veta mer om vad våra studenter och alumner säger om utbildningen och vad de gjort efter examen? Vi har pratat med några av dem:

• Emelie Nilsson, alumn i kulturvård
• Per Skude, student i konstvetenskap
• Greger Sundin, alumn i konstvetenskap
• Elin Arvholm, student i kulturvård
• Line Nielsen, student i textilvetenskap

Fler intervjuer finns under sidorna Student och Alumn.

I början av april var det kick-off för det nya nätverket Uppsala Technical Humanities Network (UTHN). Här presenteras nätverket närmare:

Nätverket startade med föreläsningar på tema "Valsgärde skramasaxarnas hemlighet undersökt" med John Ljungkvist, Institutionen för arkeologi och antik historia och Emma Hocker, Museum Gustavianum i samarbete med Centre for Integrated Research on Culture and Society (CIRCUS).

I nätverket UTHN ingår forskare inom flera discipliner så som kemi, konstvetenskap och arkeologi, med syfte att genom avancerad teknik möjliggöra en djupare analys av föremål. Genom att använda sig av teknologiska metoder vill gruppen besvara vissa viktiga frågor om föremål, hantverk och material, geografiskt ursprung eller ett föremåls efterliv (d.v.s. hur användning och tid har påverkat dem), vilka för närvarande inte kan besvaras utan denna input. Inom exempelvis materialkultur är möjligheterna inte allmänt kända på grund av den snabba utvecklingen av nya metoder för analys som skett under senare år.

I sin projektbeskrivning skriver nätverket att de vill möjliggöra kontakter mellan olika discipliner, avdelningar och domäner och sprida kunskap om var och hur. Olika material kräver också olika tillvägagångssätt och olika tekniska instrument för analysändamål. Vidare kommer de ta fram en guide och webb där forskare inom humaniora kan hitta information och tekniskt stöd av rätt avdelning för att kunna få svar på sina specifika frågor.

Teman som kommer att undersökas är hantverk, ursprung och efterliv:

• Hantverk, hur föremål är gjorda och vilka material de består av (komposition på molekylär nivå). Här kombineras naturliga, kulturella, funktionella och estetiska kvaliteter hos föremål.
• Ursprung, var och när ett föremål skapades. Båda dessa informationsaspekter placerar objekt/föremål i deras specifika tidigare naturliga eller kulturella miljö.
• Efterliv, hur tid och användning påverkat ett föremål, här inkluderas en förståelse för hur material och föremål förändrats över tid och hur sönderfall kan förhindras eller fördröjas.

Styrgruppen består av representanter för bl. a. Uppsala universitetsbibliotek, Museum Gustavianum och Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Projektledare är prof. Eva Lindqvist Sandgren, Konstvetenskapliga institutionen.

Nyligen disputerade Henrik Linblad på avhandlingen "Kyrkliga kulturarv i en ny tid: Samlade studier och reflektioner". Han intervjuas om sitt avhandlingsämne och går djupare in på vikten av användandet och utvecklingen av kulturarvet... och zombiekyrkor.

Från levande kulturarv till zombiekyrkor

Vi lyser ut två doktorandtjänster i ämnet kulturvård inom forskarskolan ASSURE – Adaptation of urban Space through SUstainable REgeneration. ASSURE finansieras av Formas och bedrivs i samverkan med andra universitet och partners utanför universitetet och är tvärvetenskaplig. Inom doktorandprojektet anställs åtta doktorander, varav två i ämnet kulturvård. Anställningsort blir Visby vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Campus Gotland.

De två tjänsterna skiljer sig lite åt och beskrivs närmare i utlysningen:

• ”Bevarandets dilemma – avvägda kulturvärden vid renovering, återbruk och återvinning för hållbar stadsutveckling”
• ”Värdera vidare – ompröva kulturarvsbegrepp för hållbar platsutveckling”

Välkommen in med din ansökan!

Prof. Tor Broström ger tre tips kring hur man kan spara energi i byggnader. Han beskriver vad du kan göra hemma och vad du kan tänka på om du har eget hus eller egen lägenhet.

Tre tips om att spara energi i byggnader (via Campus Gotland)

Ett intensivt arbete för att bättre kunna skydda kulturarv i Sverige vid höjd beredskap eller krig har påbörjats under året. Hösten 2021 arbetade Mattias Legnér, professor i kulturvård, med en kunskapsöversikt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet. Översikten handlar om hur planeringen för kulturarvsskydd fungerade under andra världskriget, kalla kriget och senare. Den ger också rekommendationer om vad som bör göras utifrån den kunskap som kom fram. I MSB:s rapport Civilt försvar mot 2030 - mot ett totalförsvar i balans som just publicerats behandlas bl.a. problematiken med att skydda kulturarv vid höjd beredskap eller krig upp. Vissa åtgärder som föreslås där bygger på Legnérs översikt, som t.ex. förslaget att inrätta ett nationellt råd för kulturarvsfrågor och totalförsvar, och att MSB bör samverka med olika myndigheter inom kulturarvssektorn.

MSB:s pressmeddelande och rapport  

Mattias Legnérs kunskapsöversikt: Skydd av kulturarv: Kunskapsöversikt på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet

Som del av Folk och Försvars artikelserie Gryningsläge: hur skulle ekonomin, kulturarven och miljön påverkas av ett krig i Sverige? publiceras artikeln Hur kan Sveriges kulturarv bevaras i krig? skriven av Mattias Legnér, prof. i kulturvård. Den behandlar hur Sveriges kulturarv bevaras i händelse av ett krig. Artikeln är en del i en serie om hur ekonomi, kulturarv och miljö påverkas i händelse av krig i Sverige. Artikelserien i sig tar avstamp ur dokumentären Gryningsläge – Sverige efter kriget, som handlar om krig, fred och återuppbyggnad.

• Hur kan Sveriges kulturarv bevaras i ett krig? – Mattias Legnér
• Artikelserien Gryningsläge...

Undervisning i kroki och teckning ges vid institutionen via vår ritmästare med verksamhet i Ritsalen på campus Engelska parken. Undervisningen är öppen för alla studenter och anställda på UU. Vi har anpassat oss efter rådande rekommendationer och kommer undervisa med hänsyn till dessa.

Vårterminens undervisning börjar igen den 16, 17 och 18 januari 2023 (v. 3).

Mer om Ritsalen