Avslutade projekt i kulturvård

Även avslutade projekt kan vara intressanta. Nedan finns en kort beskrivning på projekt som redan avslutats och som pågick under kortare eller längre tid vid institutionen och under tiden ämnet var del av Högskolan på Gotland.

Avslutade projekt

Namban – exportlacker i Sverige

Det är väl känt att Svenska Ostindiska Companiet var en aktiv part vars verksamhet bidrog till att höja det allmänna intresset för kinesisk eller japansk kultur i Sverige. Lackarbeten - som ingick bland importvarorna - var oftast lite enklare jämfört med produkter för hemmamarknaden. Många ingår idag i olika museisamlingar. Nu finns nya metoder tillgängliga för att undersöka dem.
Ofta får man samtidigt information om deras historiska sammanhang. Kemiska analyser visar hur lackens sammansättning avspeglar trädarten ur vilken den tappats. Strontium-isotop-analys kan med stor säkerhet visa från vilken region den en gång skördades. Kol14-datering är ytterligare en metod för att bringa klarhet om föremålen i sig, liksom om handeln. Med få undantag är japanska exportlacker i Sverige en hittills okänd och outnyttjad källa till kunskap. Genom att länka expertis från konstvetenskap, konservering, analytisk kemi och fysik med kunskap om både svenska och japanska förhållanden, uppstår förutsättningar för en mycket bättre och mer fördjupad kunskap om föremålen i sig. I förlängningen kan det bidra till hållbart bruk av dem och till att ge en mer komplex bild av olika socio-ekonomiska omständigheter för involverade personer, av teknikhistoriska aspekter, nedbrytning, tidigare restaurering och av den ostindiska handeln. Projektet finansieras av Uppsala universitet och Meiji University (Japan).

Projektledare: Maria Brunskog


Nationellt forum för inneklimat i kulturhistoriskt värdefulla miljöer

Projektet behandlar en typ av byggnader där inneklimatet styrs inte bara av mänsklig komfort utan också med hänsyn till bevarande av byggnader och dess interiörer. Det kan vara museer, kyrkor, slott, hembygdsgårdar etc. Inneklimatrelaterad nedbrytning av olika slag orsakar varje år betydande förluster av kulturhistoriska värden. Förväntade klimatförändringar kommer att bidra till problemen. Inneklimatfrågorna handlar både om vilket klimat som eftersträvas och hur det klimatet kan uppnås på ett sätt som är hållbart.

Syftet med det föreslagna projektet är att skapa ett bestående nätverk som blir ett forum för att sammanföra olika intressenter inom området för att utveckla och tillgängliggöra den kunskap och kompetens som redan finns. I ett första skede ska projektet i samverkan med både forskare och avnämare undersöka vilket behov av  samordning  som finns  inom området  och utifrån detta föreslå hur ett forum kan ta form. Projektet genomförs med stöd av Riksantikvarieämbetet och med koppling till deras arbete för att utveckla en nationell forskningsinfrastruktur inom området Heritage Science.


Nätverk för övervakning av klimatändringarnas effekter på Sveriges kyrkor

Klimatförändringarna kommer att medföra ett varmare och fuktigare klimat.  De svenska kyrkorna kommer att vara särskilt utsatta för klimatförändringarnas effekter eftersom de allra flesta saknar moderna klimatstyrning och de har utformats för ett annat slags uteklimat. Det finns en medvetenhet om klimatförändringarna men samtidigt också en brist på kunskap: Vilka är riskerna, var uppstår de och när? Klimatanpassningsarbetet måste bygga på en samverkan mellan riskbedömningar och en övervakning av de faktiska effekterna. Projektets syfte är att genom nätverksarbete i form av seminarier, workshops och kortare utbildningar lägga grunden för ett övervakningsprogram av klimatändringarnas effekter i de svenska kyrkorna. Projektet finansieras av Riksantikvarieämbetet.


Forskning inom hållbar förvaltning av kulturarv

Kulturvård är idag ett väl etablerat tvärvetenskapligt forskningsfält som omfattar både materiella och immateriella kulturarv. I fokus står analyser av kulturhistoriska värden och hur man i praktiken kan genomföra bevarandeinsatser. Under senare tid har allt större uppmärksamhet riktats mot att tydliggöra kulturvårdens betydelse för social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling.


Rooted and routed heritage - indigenous cosmopolitans in Southeast Asia

Forskningsprojekts övergripande syfte är att utforska kulturarv i förhållande till minoriteter och gränser. Det kulturarv som studeras är de bronstrummor som finns i hela Sydostasien. De äldsta är tillverkade under bronsåldern för 3000 år sedan. Trummorna produceras fortfarande och används av olika minoritetsgrupper i Sydostasiens bergsregioner, samtidigt som de har blivit en viktig del av respektive lands nationella identitet och kulturarv. Inom projektet används arkeologisk etnografi som metod för att studera trummornas historia, användning och produktion. Specifikt undersöks på vilket sätt bronstrummorna, såsom delat kulturarv, stärker de skilda minoritetsgrupperna och deras gemensamma identitet och samhörighet och på så vis utmanar etablerade gränser, bland annat nationsgränser. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.


Kulturarvsnoden

På Campus Gotland, beläget i världsarvet Hansestaden Visby, finns en etablerad forskningsverksamhet på särskilt två tematiska områden som noden ska utgå från:

  • Kulturarvsproduktion – kulturarvsprocesser, kulturarvspolitik och historiebruk
  • Kulturarvets förvaltning och tillvaratagandet av dess värden på hållbara sätt

Inom temat kulturarvsproduktion behandlas hur kulturarv förhandlas fram genom urval och tillskrivning av värden i särskilda syften av särskilda aktörer i specifika sammanhang. Även hur kulturarv brukas och de följder kulturarvsstatus får, inte minst i form av hierarkiska ordningar i samhället, är i fokus.

Inom temat kulturarvets förvaltning behandlas värdering av kulturarv och hur kulturmiljöer påverkas av olika slags åtgärder såsom nybyggnation, renovering och förtätning av bebyggelse, handel med kulturföremål och internationella perspektiv på kulturarv som framför allt kulturvården uppehåller sig kring.

Kulturarvsnoden finansieras av Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Institutionen för arkeologi och antik historia, och Historiska institutionen med Region Gotland som samarbetspartner.


Från forskning till praktik: en utvärdering av två europeiska standarder för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Projektet avser att utvärdera två nya europeiska standarder (i form av riktlinjer) inom området energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.  Riktlinjer är av central betydelse för att nå ut med kunskap. Det finns förväntningar på enkla och handfasta råd samtidigt som problemen är komplexa och kompetenskrävande. Kärnfrågan är hur riktlinjerna bör utformas. Projektet förväntas resultera i underlag för hur standards och riktlinjer kan utformas och implementeras på ett mer effektivt sätt så att forskningsresultat kan göras användbara och leda till en mer hållbar förvaltning. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Projektledare: Gustaf Leijonhufvud


Byggnadsantikvarisk solkartering: Potential för solelproduktion i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Syftet med detta projekt är att utreda en realistisk potential för sol-el i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ur en teknisk-ekonomisk och antikvarisk synvinkel. I projektet undersöker vi hur vi kan lägga ett ”lager” med information om skyddsvärd bebyggelse och områdes- bestämmelser ovanpå solkartor som visar byggnadernas potentiella solelproduktion och därigenom underlätta denna typ av analyser. Projektet förväntas ge bättre underlag vid regional planering av energitillförseln till denna typ av bebyggelse såväl som till enskilda fastighetsägare i linjemed den nationella målsättningen att ställa om till ett förnybart energisystem.
Projektet genomförs i samverkan med Institutionen för teknikvetenskaper och finansieras av Energimyndigheten.

Projektledare: Tor Broström


En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden 1974-2014

Projektet syftar till att granska tidigare policies och offentliga utredningar som fokuserat på energieffektivisering i befintlig bebyggelse. År 1973-74 inträffade den globala oljekrisen som ledde till en statlig politik för energibesparing i Sverige. Ett delsyfte är att utvärdera effekter av de åtgärder som vidtagits med avseende på energibesparing och kulturhistoriska värden. Ett andra delsyfte är att bättre förstå hur kulturmiljövårdens förhållningssätt till energi- besparingsmål har förändrats sedan 1970-talet. Politiken för energieffektivisering i samhället har utvecklats, men det är dåligt känt hur olika styrmedel faktiskt har påverkat bebyggelsen.

Projektledare: Mattias Legnér


Inom "Spara och bevara - Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader"

Inom ramen för Energimyndighetens forskningsprogram om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader är kulturvård ansvariga/delaktiga i fem projekt som pågår tom 2018, följande tre är nu avslutade:

  • Hållbar energieffektivisering av historiska trä- och stenbyggnader med hampa-kalk
  • Om-renovering: Helhetsperspektiv på energieffektivitet, kulturvård, bruk och förvaltning när flerfamiljshus skall renoveras för andra gången
  • Från forskning till praktik: en utvärdering av två europeiska standarder för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Kulturvård vid Uppsala universitet har även samordningsansvaret för forskningsprogrammet.

Projektledare: Tor Broström


CHANGES

CHANGES är ett tvärvetenskapligt EU-finansierat forskningsprojekt som syftar till att öka förståelsen av kulturarvets roll inom ramen för hållbar utveckling. Målen med projektet är att utveckla kunskap i form material, tekniker och metoder för en långsiktig, hållbar kulturvård för att på sikt kunna åstadkomma förändringar inom bevarandesektorn. Forskningsresultaten skall kunna användas av kulturvårdssektorn och andra samhällsaktörer i Europa.

Projektledare: Christer Gustafsson


Attacker på kulturarv

Detta projekt fokuserar på angrepp på kulturarv och undersöker varför de äger rum samt vilka konsekvenser de får såväl lokalt som globalt. För att förstå drivkrafterna bakom våldet och vilka konsekvenser detta kan få för kulturarv såväl lokalt som globalt, och vilka innebörder det kan ha för människor att ett kulturarv skadas eller förstörs, behöver orsaker och konsekvenser redas ut.

Projektledare: Mattias Legnér


Kulturarvsnoden

En forskningsnod om kulturarv baserad på Campus Gotland ska ge mervärden till forskningen och stärka Uppsala universitets relationer till olika aktörer inom området. Noden organiserar seminarier och föreläsningar och ska samordna forskning inom fyra institutioner.


CEN 346 Conservation och Cultural Property

Det europeiska standardiseringsorganet CEN driver sedan 2002 ett omfattande arbete för standardisering inom kulturvårdsområdet. Institutionen har medverkat i den arbetsgrupp som ansvarar för inneklimat i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Arbetet har resulterat i ett antal standarder. Det stora värdet med projektet är att det bildar en europeisk samverkansplattform för gemensamma lösningar kring konkreta frågor.

Kontaktperson: Tor Broström


Rooted and routed heritage

Bronser, och i synnerhet de stora Dong Son-bronstrummorna, utgör ett stort och viktigt arkeologiskt fyndmaterial i Sydostasien. Under 1900-talet har forskare undersökt material och metoder, studerat bronsernas ursprung och bronsålderns handelskontakter via spridningen av bland annat dessa bronstrummor. Alltid med fokus på en svunnen tid, på behörigt avstånd från vår samtid. Anna Karlström vid Kulturvård undersöker nu trummornas samtida och kontinuerliga användning och produktion, de politiska aspekterna och skapandet av kulturarv inom ramen för forskningsprojektet Rooted and routed heritage – indigenous cosmopolitans in Southeast Asia, finansierat av Vetenskapsrådet.

Projektledare: Anna Karlström


Hållbara besök

”Hållbara besök” är omfattande och långsiktigt tvärvetenskapligt forsknings-, utbildnings- och samverkansprogram vid Campus Gotland (CG) som avser att produktivt förbinda mångvetenskaplig forskning, utbildning och samverkan inom Uppsala universitet med näringsliv och samhälle. Målet är att i ett brett, globalt perspektiv, men med Gotland och den planerade kryssningskajen i Visby som konkret ”case”.

Kontaktperson: Anna Karlström


LEAF – Low Energy Apartment Futures

Projektet har som syfte att förbättra energieffektiviteten i flerbostadshus, vilket är avgörande för att uppnå EU: s mål om minskad energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Det är dock notoriskt svårt att energieffektivisera flerbostadshus, särskilt när de består av flera ägare. Svårigheterna omfattar identifiering av lämpliga åtgärder, finna flera engagerade intressenter samt att säkerställa finansiering och beslutsfattande. Projektet har försökt att övervinna dessa hinder genom praktiska åtgärder på fallstudier så som utveckling av verktyg och vägledning för andra användare. Projektet avslutades i mars 2016. I projektet samverkar 8 olika partners från 7 europeiska länder.

Projektledare: Tor Broström och Anna Donarelli


Climate for culture

Projektet är det största europeiska forskningsprojektet någonsin inom kulturvårdsområdet. Målet är att kartlägga risker för kulturarvet till följd av en global klimatförändring, med fokus på inneklimat. Projektet har 27 partners från 16 länder och en budget på 6,5 miljoner euro under fem år, till och med 2014. Universitetets andel av budgeten är cirka 3 mnkr och forskningen är inriktad på klimatstyrning, skadebedömningar samt beslutsstöd.

Projektledare: Tor Broström


Energy efficiency for EU historic districts sustainability

Nytt fyraårigt projekt inom EU:s 7:e ramprogram. Projektets mål är att, genom fallstudier, utveckla och demonstrera en metod för att bedöma och välja åtgärder för energieffektivisering, anpassade för byggnader med kulturhistoriska värden. ett tjugotal partners deltar och universitetets roll i projektet är att utveckla metoder för kategorisering av det europeiska byggnadsbeståndet.

Projektledare: Tor Broström


Funghi and Beetles in Buildings on Islands in the Baltic Sea

Syftet med detta projekt är att utveckla metoder för att förebygga och hantera skador till följd av röta, mögel och insekter i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Finansiering från Interreg.

Projektledare: Joakim Hansson


Healthy and Energy Efficient Living in Traditional Houses

Projektet är finansierat av EU via Interreg med syfte att undersöka möjligheterna till varsam energieffektivisering i traditionella byggnader på landsbygden. Projektet leds av Estonias Open air Museum och genomförs i samverkan med de tekniska högskolorna i Tallinn och Helsingfors.

Projektledare: Petra Eriksson


Kulturarvet och komforten

Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturbyggnader under 1900-talet: Projektet startade 2010 och syftet är att undersöka historiska processer som påverkat normbildning och förändring i praxis vad gäller reglering av inneklimat i äldre byggnader och de olika hälso- och bevarandeproblem som olämpliga inneklimat ansetts bidra till.

Projektledare: Mattias Legnér


Ett historiskt perspektiv på energieffektivisering i byggnader

Ett treårigt forskningsprojekt som undersöker hur boendemiljöer i Sverige kan ha anpassats som en följd av klimatförändringar under den så kallade lilla istiden, framför allt under 1600- och 1700-talen.

Projektledare: Mattias Legnér


Sustainable Management of Churches

I ett samarbete med Tekniska Högskolan i Tallinn samt Kanut Conservation Centre i Tallinn undersöks förutsättningarna för en hållbar förvaltning av kyrkobyggnader i Östersjöregionen.

Projektledare: Tor Brostöm