Forskning inom hållbar förvaltning av kulturarv

Renoveringspraktiker i ödehus: Bättre förutsättningar för varsam energieffektivisering

Finansiering av Energimyndigheten (doktorandprojekt).

Det finns i dag ett stort bestånd av övergivna hus i Sverige som börjat uppmärksammas av kommuner och Boverket. Syftet med projektet är att vinna ny kunskap om vilka ödehusen är, lära oss om hur de kan tas i bruk igen och vilken deras energisparpotential är. Efter att en sammanställning av en del av beståndet genomförts väljs ett litet antal återanvända hus ut för fallstudier. Dessa byggnader dokumenteras och de nya husägarnas sätt att använda kunskaper, material och teknologi (renoveringspraktiker) undersöks genom att följa renoveringen och hur energianvändningen i husen påverkas. Projektet ska leda till slutsatser om hur fler ödehus kan tas i bruk och energieffektiviseras utan att kulturhistoriska värden förstörs. Det ska också ge kunskap som ger husägare vägledning om hur f.d. ödehus kan energieffektiviseras i samband med renovering.

There is a large stock of abandoned homes in Sweden that is increasingly attracting attention from municipalities and Boverket. The aim of this project is to gain new knowledge about the stock, how these houses can be taken into use again and what their potential for energy efficiency is. Initially a survey will be conducted to create a typology of buildings. Then a small number of case studies are selected. These buildings are surveyed and the new owners’ approach to renovation is studied using renovation practice theory. The project will draw conclusions on how more of theses houses can be taken into use again and become more energy efficient without damaging heritage values. A guideline will be produced that can give homeowners advice on how to think when planning the renovation of a formerly abandoned home.

Projektledare: Mattias Legnér 

---

Beredskap för kulturarvssektorn vid höjd beredskap och krig

FoU-projekt med finansiering från Riksantikvarieämbetet; samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Syftet är att skapa en djupare förståelse för förutsättningarna för att skydda kulturarv i händelse av krig, och föreslå förbättringar i beredskapsplaneringen. Tidpunkten är kritisk för att genomföra projektet då vissa aktörer påbörjat ett arbete för att stärka deras beredskap. Dagens krisberedskap är bara delvis anpassad för att fungera i krig. Hur kan planeringen för kulturarvets skydd i krig utformas för att anpassas till kulturarvssektorn och den bredare beredskapsplanering för totalförsvaret? Projektet är indelat i tre studier som var och en täcker ett viktigt område i planeringen av kulturarvsskydd: 1) kontextualisering/bakgrund, 2) hotbild och totalförsvar och 3) prioritering av skydd.

The purpose is to reach a deeper understanding of the conditions for protecting cultural heritage in the event of war, and to suggest improvements in contingency planning. The timing is critical for this project since some actors have initiated work to improve their preparedness. Today’s contingency planning is only partially adapted to function during war. How can planning for protecting cultural heritage in war be adapted to today’s heritage sector and a broader contingency planning? The project is divided into three parts that each covers an important area in the planning: 1) contextualization, 2) threat analysis and contingency planning, and 3) prioritization of protection.

Projektledare: Mattias Legnér 

---

Skyddsaspekter vid höjd beredskap och krig. En kunskapsöversikt ur den lokala förvaltarens perspektiv

Finansierat med kyrkoantikvarisk ersättning; samarbete med Svenska kyrkan, kyrkokansliet.

Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950) vidta förberedelser för hur det kyrkliga arvet ska vårdas och underhållas vid höjd beredskap och krig. En väpnad konflikt kan också göra det nödvändigt att föra undan värdefulla föremål från kyrkorna. Enligt gällande regelverk har myndigheterna en nyckelroll i planeringen av dessa insatser.
Syftet är att utifrån den lokala förvaltarens perspektiv ge en aktuell bild av hur religiöst kulturarv kan påverkas av väpnade konflikter. Med utgångspunkt från tillämpliga regelverk i Sverige ska studien ta fram rekommendationer om hur ett delat ansvar mellan myndigheterna och Svenska kyrkans olika nivåer kan och bör se ut, med tydliga roller och ansvar. Studien ska också peka på lämpliga åtgärder som förvaltaren själv kan vidta för att minimera riskerna.

The Church of Sweden and its organizational parts must, in accordance with the requirements of the Cultural Environment Act, make plans on how to manage and maintain the ecclesiastical heritage in the event of heightened preparedness and war. In this event the removal of valuable objects from the churches may also be relevant. According to Swedish regulations, the authorities have a key role to play in planning of these efforts. The purpose is to provide a current picture from a local perspective of how religious cultural heritage can be affected by armed conflicts. The study will result in recommendations on how a shared responsibility between the authorities and the Church of Sweden can and should look like, with clear roles and responsibilities. The recommendations should point to local measures that the parishes themselves can take to minimize the risks.

Projektledare: Mattias Legnér

---

The Nordic-Baltic Network of Engineering

The network cooperates within themes of technology with partners in Sweden, Estonia, Lithuania, Norway, Åland Islands and Finland. A specific theme within the network covers the topic sustainable heritage. Teachers students and specialists within the field of Construction Engineering and Conservation meet to focus on sustaining the built heritage in the Baltic Sea Region. Understanding of built heritage from different professional angles is promoted by bringing the different disciplines and cultures of the partners together. Partners are invited to participate in each other’s regular activities. Additionally, intensive courses are organized regularly where hands-on experience and theory are combined to improve the knowledge about how traditional building techniques and craft can be applied and combined with new technology.  Internationalization is also achieved through internship and work placement, teacher and student exchange and joint projects.

Our partnership has developed over the past 20 years with Uppsala university, Estonian Academy of Arts, Åland University of Applied Sciences, Norwegian University of Science and Technology, Ostfold University College, Vilniaus University of Applied Sciences, Estonian Open Air Museum Foundation, Pallas University of Applied Sciences and Novia University of Applied Sciences. Students, teachers and specialists within the network can apply for mobility grants in order to facilitate continued internationalization and cooperation.
 
Some 20 intensive courses have been held. Some of the most recent are:

• Sustainable Management and Change of Historic Buildings
• Traditional window preservation – heritage, craftsmanship and energy efficiency
• Traditional Methods for Making Pine Tar
• Instruments for Monitoring Old Structures
• Traditional Wooden Structures
• Investigation and Conservation of Decorative Surfaces in Historic Interiors

Coordinating partner is Novia University of Applied Sciences, contact person is Towe Andersson towe.andersson@novia.fi. Contact person for Uppsala University is Petra Eriksson petra.eriksson@konstvet.uu.se.

---

Smart styrning: nya metoder för klimatstyrning och konsekvensbedömningar

Att förstå byggnaden som ett fysiskt system är i grunden nödvändigt för att möjliggöra en varsam anpassning av äldre byggnader. Projektet syftar till att utveckla praktiskt användbara metoder för konsekvensbedömning av energirelaterade anpassningsåtgärder som också tar hänsyn till klimatförändringar och förändrade komfortkrav. Med denna metod kommer projektet vidare att undersöka möjligheterna att använda nya smarta styrstrategier för att styra inneklimatet inte enbart i monumentala byggnader, utan även andra byggnadstyper, byggda mellan 1850 och 1950. Projektet genomförs i samverkan med Fraunhoferinstitutet, Tekniska Högskolan i Trondheim samt Norsk Institutt för Kulturminnesforskning.

Kontakt: Magnus Wessberg

---

Energieffektivitet och kulturvärden i bostäder. Hur väl fungerar styrmedlen på lokal nivå?

Projektet belyser hur styrmedel för energieffektiviseringar implementeras på lokal nivå och hur de inverkar på aktörers beslut i renoveringsprocesser. Syftet är att ta fram kunskap om hur byggprocess, bygglovhantering, energirådgivning och renovering går till i fyra kommuner. Målet är att bidra till en mer konsekvent användning av styrmedlen för att öka energieffektiviserings-potentialen och samtidigt skydda kulturvärden. Energimyndigheten är finansiär 2020-23.

Kontakt: Mattias Legnér

---

Sustainable Heritage Research Forum – SuHRF

Forskningsforumet SuHRF är en plattform och arena för initiering, uppbyggnad och etablering av tvärvetenskaplig forskning och samverkan inom området kulturvård, med ett särskilt fokus på hållbar utveckling. Genom att erbjuda en omfattande och stimulerande verksamhet såsom föreläsningar, seminarier, workshops och konferenser blir forumet främst ett drivhus för ny forskning, en mötesplats för samtal och debatt där utveckling av forskningssamarbeten kan slå rot och växa. Forskare vid Uppsala universitet Campus Gotland kan söka medel genom SuHRF för att bjuda in gästforskare till Campus Gotland samt för att anordna seminarier/ workshops och för att skriva forskningsansökningar. Forumet finansieras av Planeringsrådet för Campus Gotland.

Kontaktperson: Anna Karlström

---

CLIC – Circular models Leveraging Investments in Cultural heritage adaptive reuse

Det övergripande målet för det europeiska forskningsprojektet CLIC är att utveckla nya finansieringssystem för kulturvård i en cirkulärekonomi. Det sker genom att identifiera nya utvärderings- verktyg för att testa, genomföra, validera och sprida innovativa cirkulära finansierings-, affärs- och styrningsmodeller för systematisk adaptiv återanvändning av kulturarv. Projektet finansieras av Horizon 2020.

Kontakt: Christer Gustafsson

---

Spara och bevara – Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Spara och bevara är Energimyndighetens forskningsprogram om energieffektivise-ring i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Programmet startade 2008 och är nu inne på sin fjärde etapp. Tor Broström har sedan programmet början haft ett särskilt uppdrag för vetenskaplig samordning av programmet. Susanna Carlsten ansvarar för information och kommunikation. I nuläget är forskare vid Kulturvård inblandade i flera projekt inom programmet. Dessa projekt redovisas separat på denna sida.

---

Rätt kombination av energi- och effektåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Projektet har som övergripande mål att ge olika aktörer möjlighet att på ett medvetet och strukturerat sätt kunna välja de bästa kombinationerna av energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Projektet ska sammanställa, analysera och simulera vilka energiåtgärder som kan kombineras utifrån resultat från olika genomförda projekt om energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader inom Spara och bevara och andra program.

Deltar från kulturvård: Petra Eriksson

---

Digitaliseringsramverk för energioptimering och smart underhåll av historiska byggnader

Projektet är en del av projektet Spara och bevara och syftar till att utveckla ett molnbaserat digitaliseringsramverk för energioptimering och underhållsplanering av historiska byggnader. Inom projektet ska digitala tvillingar motsvarande tre utvalda historiska byggnader i Norrköping skapas och artificiell intelligens kommer att utvecklas. Projektet förväntas ge en djupare förståelse för drifts- och användningsförutsättningar för historiska byggnader och göra det möjligt att automatiskt styra byggnadens uppvärmning beroende på interna värmelaster och andra specifika driftsförutsättningar.

Deltar från kulturvård: Petra Eriksson och Magnus Wessberg

---

Internationell forskningssamverkan för energieffektivisering i historiska byggnader

Detta är ett samverkansprojekt inom International Energy Agency Task 59 Deep renovation of historic buildings towards lowest possible energy demand and co2 emission.  Tillsammans med mer än 20 partners från hela världen ska Uppsala universitet ta fram metoder och lösningar som gör det möjligt att bevara historiska byggnader och samtidigt öka komforten, sänka energianvändningen och minimera miljöpåverkan. Projektet inriktas på att ta vara på och tillgängliggöra den kunskap och erfarenhet som redan finns inom detta område. Uppsala universitet ansvarar särskilt för att utveckla en tvärfacklig planeringsprocess som beskriver hur experter från olika områden kan arbeta tillsammans för att bevarande med energisparande.  Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Projektledare: Tor Broström