Forskning inom hållbar förvaltning av kulturarv
Kulturvård är idag ett väl etablerat tvärvetenskapligt forskningsfält som omfattar både materiella och immateriella kulturarv. I fokus står analyser av kulturhistoriska värden och hur man i praktiken kan genomföra bevarandeinsatser. Under senare tid har allt större uppmärksamhet riktats mot att tydliggöra kulturvårdens betydelse för social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling. Ett av våra projekt är SuHRF, Sustainable Heritage Research Forum, en plattform där många av våra projekt initieras.
Forskningen leds av Tor Broström, Christer Gustafsson och Mattias Legnér.
Pågående forskningsprojekt
Smart styrning: nya metoder för klimatstyrning och konsekvensbedömningar
Att förstå byggnaden som ett fysiskt system är i grunden nödvändigt för att möjliggöra en varsam anpassning av äldre byggnader. Projektet syftar till att utveckla praktiskt användbara metoder för konsekvensbedömning av energirelaterade anpassningsåtgärder som också tar hänsyn till klimatförändringar och förändrade komfortkrav. Med denna metod kommer projektet vidare att undersöka möjligheterna att använda nya smarta styrstrategier för att styra inneklimatet inte enbart i monumentala byggnader, utan även andra byggnadstyper, byggda mellan 1850 och 1950. Projektet genomförs i samverkan med Fraunhoferinstitutet, Tekniska Högskolan i Trondheim samt Norsk Institutt för Kulturminnesforskning.
Kontakt: Magnus Wessberg
Energieffektivitet och kulturvärden i bostäder. Hur väl fungerar styrmedlen på lokal nivå?
Projektet belyser hur styrmedel för energieffektiviseringar implementeras på lokal nivå och hur de inverkar på aktörers beslut i renoveringsprocesser. Syftet är att ta fram kunskap om hur byggprocess, bygglovhantering, energirådgivning och renovering går till i fyra kommuner. Målet är att bidra till en mer konsekvent användning av styrmedlen för att öka energieffektiviserings-potentialen och samtidigt skydda kulturvärden. Energimyndigheten är finansiär 2020-23.
Kontakt: Mattias Legnér
Sustainable Heritage Research Forum – SuHRF
Forskningsforumet SuHRF är en plattform och arena för initiering, uppbyggnad och etablering av tvärvetenskaplig forskning och samverkan inom området kulturvård, med ett särskilt fokus på hållbar utveckling. Genom att erbjuda en omfattande och stimulerande verksamhet såsom föreläsningar, seminarier, workshops och konferenser blir forumet främst ett drivhus för ny forskning, en mötesplats för samtal och debatt där utveckling av forskningssamarbeten kan slå rot och växa. Forskare vid Uppsala universitet Campus Gotland kan söka medel genom SuHRF för att bjuda in gästforskare till Campus Gotland samt för att anordna seminarier/ workshops och för att skriva forskningsansökningar. Forumet finansieras av Planeringsrådet för Campus Gotland.
Kontaktperson: Anna Karlström
CLIC – Circular models Leveraging Investments in Cultural heritage adaptive reuse
Det övergripande målet för det europeiska forskningsprojektet CLIC är att utveckla nya finansieringssystem för kulturvård i en cirkulärekonomi. Det sker genom att identifiera nya utvärderings- verktyg för att testa, genomföra, validera och sprida innovativa cirkulära finansierings-, affärs- och styrningsmodeller för systematisk adaptiv återanvändning av kulturarv. Projektet finansieras av Horizon 2020.
Kontakt: Christer Gustafsson
Spara och bevara – Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Spara och bevara är Energimyndighetens forskningsprogram om energieffektivise-ring i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Programmet startade 2008 och är nu inne på sin fjärde etapp. Tor Broström har sedan programmet början haft ett särskilt uppdrag för vetenskaplig samordning av programmet. Susanna Carlsten ansvarar för information och kommunikation. I nuläget är forskare vid Kulturvård inblandade i flera projekt inom programmet. Dessa projekt redovisas separat på denna sida.
Rätt kombination av energi- och effektåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Projektet har som övergripande mål att ge olika aktörer möjlighet att på ett medvetet och strukturerat sätt kunna välja de bästa kombinationerna av energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Projektet ska sammanställa, analysera och simulera vilka energiåtgärder som kan kombineras utifrån resultat från olika genomförda projekt om energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader inom Spara och bevara och andra program.
Deltar från kulturvård: Petra Eriksson
Digitaliseringsramverk för energioptimering och smart underhåll av historiska byggnader
Projektet är en del av projektet Spara och bevara och syftar till att utveckla ett molnbaserat digitaliseringsramverk för energioptimering och underhållsplanering av historiska byggnader. Inom projektet ska digitala tvillingar motsvarande tre utvalda historiska byggnader i Norrköping skapas och artificiell intelligens kommer att utvecklas. Projektet förväntas ge en djupare förståelse för drifts- och användningsförutsättningar för historiska byggnader och göra det möjligt att automatiskt styra byggnadens uppvärmning beroende på interna värmelaster och andra specifika driftsförutsättningar.
Deltar från kulturvård: Petra Eriksson och Magnus Wessberg
Internationell forskningssamverkan för energieffektivisering i historiska byggnader
Detta är ett samverkansprojekt inom International Energy Agency Task 59 Deep renovation of historic buildings towards lowest possible energy demand and co2 emission. Tillsammans med mer än 20 partners från hela världen ska Uppsala universitet ta fram metoder och lösningar som gör det möjligt att bevara historiska byggnader och samtidigt öka komforten, sänka energianvändningen och minimera miljöpåverkan. Projektet inriktas på att ta vara på och tillgängliggöra den kunskap och erfarenhet som redan finns inom detta område. Uppsala universitet ansvarar särskilt för att utveckla en tvärfacklig planeringsprocess som beskriver hur experter från olika områden kan arbeta tillsammans för att bevarande med energisparande. Projektet finansieras av Energimyndigheten.
Projektledare: Tor Broström
En komparativ studie av kulturarvspolitik och skydd av kulturegendom i Sverige, Norge och Finland under andra världskriget
De ansträngningar som ett samhälle gör för att förbereda sig för krig är inte bara en spegel av dess förmåga att hantera kriser, utan kan också förstås som ett uttryck för kulturella värden och idéer om vilket kulturarv som borde överleva en väpnad konflikt. Genom att jämföra situationen i Sverige, Norge och Finland under perioden 1939-45 ska en bättre förståelse nås av hur kulturarvspolitik och kulturegen- domsskydd i krig påverkar idéer om hotbilder och identiteter. Finansärer är Hallwylska Gotlandsfonden, Carl Göran Adelswärds stiftelse och Kulturfonden Sverige-Finland.
Kontakt: Mattias Legnér