Avhandlingar i textilvetenskap
Pågående avhandlingsarbeten
Vid institutionen pågår flera avhandlingsarbeten inom projektet "Textila manifestationer av makt under svensk renässans och barock" finansierade av Vetenskapsrådet.
- Mary Pousette – Klädd ombord
- Ingela Wahlberg – Embroidery structures in perspectives
Övriga avhandlingsarbeten
- Julia Holm – Kulturarv och användning av historiska dräkter med utgångspunkt i tidig verksamhet på Skansen och Nordiska museet.
Avslutade avhandlingsarbeten
Disputerade doktorander i textilvetenskap och avhandlingens titel:
- Hanna Bäckström – Förmedling av mönsterförlagor för stickning och virkning: Medierna, marknaden och målgruppen i Sverige vid 1800-talets mitt
- Rose Ericsson – Bonderomantik – allmogens textila traditioner möter hemslöjden
- Lena Dahrén – Med kant av guld och silver: Studie av knypplade bårder och uddar av metall 1550–1640
- Pernilla Rasmussen – Skräddaren, sömmerskan och modet. Arbetsmetoder och arbetsdelning i tillverkningen av kvinnlig dräkt 1770–1830
- Cecilia Aneer – Skrädderi för kungligt bruk. Tillverkning av kläder vid det svenska hovet ca. 1600–1630
- Annelie Holmberg – Hantverksskicklighet och kreativitet. Kontinuitet och förändring i en lokal textillärarutbildning 1955–2001
- Cecilia Candréus – De hädangångnas heraldik. En studie av broderade begravningsfanor ca 1670–1720
Förmedling i förändring: Utgivning, utformning och spridning av manualer för stickning och virkning i Sverige 1800-1870
– Hanna Bäckström
Syftet med avhandlingen är att förstå hur tryckta mönsterförlagor för stickning och virkning spreds i Sverige under 1800-talets första hälft och mitt, varför utformningen av denna nya genre av tryckalster förändrades över tid, och vilken effekt detta hade på hur de handarbeten som medierades utfördes och uppfattades. Kan förändringar i utgivningen av mönsterförlagor och instruktioner för stickning och virkning förstås i relation till utvecklingen mot en större och allt mer kommersialiserad marknad för tryckta medier, och i förlängningen en förändrad inställning till och förutsättning för konsumtion? Hur förmedlades uppfattningar om handarbetandets mening och värde i dessa medier, och hur förhåller sig dessa till den framväxande borgerlighetens hem- och kvinnoideal?
Under 1840-talet publicerades de första tryckta manualerna för stickning och virkning på svenska. I små häften med färgglada pappersomslag förmedlades instruktioner för att tillverka ett otaligt antal dekorativa föremål, till exempel börsar i silke, kragar och barnkläder i tunt vitt bomullsgarn. Vid 1850-talets mitt inkluderas mönsterförlagor för stickning och virkning istället som ett regelbundet inslag modejournaler. På stora utvikbara mönsterark trängs mönsterritningar med tillskärningsmönster och bilder på hattar enligt det senaste modet. Skillnader mellan dessa publiceringssätt väcker frågor kring hur förmedlingen av mönsterförlagor och instruktioner för stickning och virkning förändrades över tid, och vad dessa förändringar innebär för utövandet av dessa handarbeten. Förändringar i hur mönsterförlagor för stickning och virkning spreds genom tryckta medier bör ha haft stora konsekvenser både för hur dessa handarbeten utfördes och hur de uppfattades.
Utifrån uppfattningen att det medium som bär fram en text bidrar till den mening och det värde som tillskrivs texten analyseras förändringar i publikationernas form och utformning över tid. En inventering av publiceringen av instruktioner och mönsterförlagor för stickning och virkning i norra Europa under 1800-talets första hälft och mitt utgör undersökningens nav. Bibliografiska data kompletteras med undersökningar av ett urval bevarade manualer. De stick- och virkböcker, häftesserier och handarbetssektioner i tidskrifter som gavs ut på svenska under 1800-talets mitt sätts i relation till cirka 400 liknande publikationer från Tyskland, Storbritannien och andra nordeuropeiska länder. För att få en uppfattning om hur och i hur stor utsträckning manualerna spreds på den svenska marknaden används dagspressannonser.
