Forskningsprojekt inom textilvetenskap
Ämnet textilvetenskap har funnits länge och sedan ett tiotal år vid Uppsala universitet. Ämnet är både teoretiskt och praktiskt inrktat med fokus på historia och tekniker. Våra forksare och doktorander skirver om vitt skilda områden inom sitt ämne. Det de har gemensamt är intresset av sprida sina kunskaper vidare och skapa nätverk, både inom och utanför landet. Det har knutits spännande och viktiga samrbeten med flera länder i Europa.
Med samtidens ögon: Textila föremål i tillverkning och bruk i vasatidens Sverige 1523-1654
“Med samtidens ögon” är ett 4 årigt forskningsprojekt finansierat av Agnes Geijers fond för nordisk textilforskning. Projektet leds av Cecilia Aneer och Cecilia Candréus och tar sin utgångspunkt i deras tidigare erfarenheter av forskning på den aktuella tidsperioden. Genom att utbyta och jämföra erfarenheter finns möjlighet att se större, övergripande mönster som präglat periodens tankesätt och värderingar kring materiell kultur och hur detta kom till uttryck i textiliers tillverkning och bruk.
Undersökningen bygger på en nära interaktion mellan skriftliga källor och bevarade föremål. Genom att lägga fokus på kategorier av föremål istället för enskilda objekt ges möjlighet att på ett analytiskt plan knyta samman arkivdata från en kontext med bevarande föremål från närliggande sammanhang och låta dem ge varandra en bredare belysning. Det handlar om att på en metanivå se hur man tänkte kring olika begrepp som exempelvis ”hushållning” med textila material som en resurs för bruk, vidarebruk och återbruk, samt hur dessa handlingspraktiker kan avläsas som materiella spår i de bevarade föremålen.
Den svenska Vasadynastins tid vid makten 1523–1654 överbrygger mer än etthundratjugo år. För att täcka denna period görs nedslag i tid med syfte att belysa förändringar. Perioden karakteriseras övergripande av fyra faser. Den första utgörs av tiden då Vasadynastin och det svenska riket befann sig i en uppbyggnadsfas; nästa intervall täcker 1500-talets andra hälft som tecknar en mer etablerad dynasti; den tredje perioden överbygger sekelskiftet1600 och präglas av ett rike med en frånvarande regent; och slutligen utgör det sista intervallet av en period då Sverige utvecklades till en stormakt.
Undersökningen kommer att utgå ifrån tre övergripande teman som vardera omfattar två delstudier som ur olika vinklar behandlar skilda stadier i föremålens livscykel – från handeln och förmedling av material till tillverkning och hantverkare, samt slutligen föremålens bruk och återbruk.
Projektledare: Cecilia Aneer, Cecilia Candréus.
Broderade föremål från Vadstena kloster
Vadstena kloster har lämnat efter sig en mängd föremål, bland annat broderier och andra textilier. Inget annat svenskt medeltida kloster har lämnat efter sig en sådan rik kvarlåtenskap. Merparten av textilföremålen finns utställda i de fasta utställningarna på Historiska museet i Stockholm och Vadstena klostermuseum och varit placerade i permanenta utställningar sedan 1980-talet. Under 2016 förbereds och startar förändringar av båda de permanenta utställningarna. Förändringarna innebär att de gamla utställningsmontrarna töms på sitt innehåll, och de sedan 30 år inlåsta föremålen blir åter tillgängliga för forskningen.
Broderade föremål från Vadstena kloster
Projektledare: Eva Lindqvist Sandgren (konstvetenskap) och Ingela Wahlberg (textilvetenskap).
I skärningspunkten mellan formell reglering och informell praktik: Kvinnliga manufakturidkare i den textila hantverkssektorn 1739-1846
Historiskt sett har kvinnors yrkesverksamhet varit belagd med olika typer av restriktioner, exempelvis genom skråförordningar. Under 1700- och stora delar av 1800-talet var endast änkor formellt myndiga att själva bedriva näring medan ogifta förutsattes stå under en förmyndare och den gifta kvinnan vid sin make. Samtidigt levde människor i en praktisk verklighet där de behövde ordna sin försörjning, vilket gav upphov till pragmatiska lösningar. Detta projekt har för avsikt att studera de faktiska villkoren för kvinnor som drev egna manufakturer inom textil hantverksproduktion i Stockholm under perioden 1739-1846 och syftet är att utforska hur dessa kvinnor navigerade i sin yrkesutövning. Projektets centrala forskningsfråga är: hur samspelade kvinnornas personliga förutsättningar, som hantverkskompetens, familjeförhållanden och ekonomi, med yttre faktorer som marknad och lagstiftning? Manufakturväsendet var en ny form av tillverkningsorganisation formad av näringspolitiska drivkrafter där kvinnor kunde verka, men som låg utanför de mansdominerade skrånas domän. Denna verksamhet har efterlämnat en rik dokumentation där enskilda personers arbete kan följas i detalj och de kvinnliga manufakturidkarna utgör en hitintills outforskad grupp aktörer.
Teoretiskt ansluter projektet till aktuell forskning som formulerat nya sätt för att se på professionalism. Detta innebär att man även beaktar andra sätt för att utveckla kvalifikationer och lägger fokus på att se strategier för hur man agerat för att upprätthålla och utveckla sin yrkesutövning. Ytterligare en aspekt är att undersöka om deras förutsättningar påverkades av tillgång till utbildning respektive möjligheter att föra sin kompetens vidare till andra.
Undersökningen överbryggar tre teman; 1. Yrkespraktiker i kvinnors handarbete; 2. Hustru, änka och dotter – kvinnors yrkesroller inom ett familjeföretag; och 3. Hantverkskompetens och ekonomi – kvinnor och män inom tygtryckarnäringen. Tillsammans syftar dessa tre teman till att bidra med ny kunskap om kvinnors yrkesidentitet och agens i övergången mellan det tidigmoderna och det moderna samhället. Projektet utgår ifrån ett individnära perspektiv och en biografisk metod används för att lyfta fram enskilda personers livssituation och handlingsramar.
Projektets vetenskapliga nytänkande ligger i dess tvärvetenskapliga ansats, som kommer att bidra till en metodutveckling inom det historiska fältet. Genom att undersöka betydelsen av faktorer som hantverkskompetens och syn på kvalificerat arbete introduceras en textilvetenskaplig ingång som öppnar upp nya perspektiv. Sökandens praktiska kunskap om textila material, tekniker och redskap gör det möjligt att ”läsa mellan raderna” och göra bedömningar av hantverkarnas arbete avseende exempelvis tidsåtgång, behov av redskap och olika arbetsmoments svårighetsgrad.
Projektet drivs inom ämnet textilvetenskap och finansieras av Vetenskapsrådet.
Kontakt: Cecilia Candréus
